Är det värt det?

Har återigen som så många gånger förut haft en diskussion med S om nya kläder, alla andra får osv. Hon vill ha ett par nya byxor för 400 kronor. En märkesbyxa som enligt S alla andra har. Eftersom hon har byxor så att hon klarar sig så tyckte inte jag att jag ville betala byxorna. Hon fick pengar när hon fyllde som hon kan använda. Jag kan sponsra med pengar men 400 kronor har jag inte just nu. S blev jättebesviken och jättelessen. Vi hade "diskussionen" 15 minuter innan hon skulle åka till sin bästa kompis för att sova över till imorgon. Mår inget bra när vi skildes åt i tårar. I och för sig hade vi gjort sams innan hon åkte men det kändes inget bra i alla fall. Får ont i magen av såna här samtal. Precis innan S kom och skulle prata byxor mm så hade maken och jag ett samtal om pengar eller bristen på. Plötsligt föll slanten ner, S sätt att tackla att vi har dåligt med pengar är att ha sina "diskussioner" om att alla andra har eller får. Samtal som oftast slutar i tårar. Jag har inte förståt det innan så nu frågar jag mig hela tiden är det värt det? Är det värt att nästan alltid ha brist på pengar för att vara hemma med sina barn. Barn som både vill ha kakan och äta den? Men som det känns efter dagens samtal hellre äta den.

Eftersom det är Alla Helgona Dagen idag så har vi varit runt till gravarna och tänt ljus. Egentligen ska man åka dit på kvällen - det lyser så vackert av alla ljus då. Men eftersom jag är mörkrädd är det sista stället jag vill vara när det är mörkt en kyrkogård även om det är vackert. Skänker en tanke till mina älskade som inte längre finns bland oss. Min lillebror P, min farmor, min mormor och lilla L. Jag älskar er för evigt.