torsdag 17 april 2008

Rymling

Igår kväll när jag böt i Våfflans bur hade jag ingen hamstervakt. Så jag tog huset inklusive Våffla och ställde på golvet med burgallret över. Sen stegade jag ut i köket och böt och gjorde snyggt i burbotten. När jag kom in på M:s rum igen så tittade jag in i gallret, ingen Våffla! Jaja men hon är väl inne i huset då. Nej det var hon inte, hon hade rymt. Hur hon tog sig ut det vet jag inte det jag vet är att hon satt på golvet bredvid skrivbordet och efter en vild jakt, som jag gick segrande ur satt hon i säkert förvar i buren igen. Hon har varit på rymmen en gång förut i sitt förra hem. När vi köpte henne sa dom att hon hade rymt en gång och varit borta i två veckor innan dom hittade henne igen.
Nu har jag bestämt att våren har kommit. Jag tvättade alla vinterjackor och overaller idag så nu ska dom hängas undan tills nästa vinter.
Håller på och läser Vill ha mer av Katarina Bjärvall. Jag har läst den förut men blir lika chockad och får samma jaha upplevelser varje gång. Den går ut på att konsumtionen ökar. Vilket enligt mig beror på föräldrars dåliga samvete. Egentligen var det bättre förr. Låter som om jag är jättegammal nu. Men förr så var mamma hemma och tog hand om barnen och hemmet och pappa jobbade. Mamma hade all tid i världen. Pengarna räckte till det nödvändigaste men så var det för alla så ingen behövde känna sig utanför för den inte hade det senaste. För det fanns inget senaste. Inga Bratz, inga Dieseljeans, inga LEE och så vidare. Men så kom Alva Myrdal och gapade om kvinnans frigörelse och dagis till alla. Alla ska ha samma rättigheter. Men vi som vill vara hemma med våra barn vi har inga rättigheter. Vårdnadsbidraget om det blir av nu är ett steg i rätt riktning som vissa partier gör allt för att stoppa. Tyvärr sträcker det sig bara för barn upp till 3 år så det är inget som vi kommer att kunna utnyttja.
Läser på flera bloggar och krönikor om TV:serien barnmorskorna. Jag har inte sett den och jag kommer nog inte att se den heller. Det är svårt att förklara för om man inte förstår känslan så tycker man säkert bara att jag är dum. Min högsta och enda önskan i hela världen (förutom det vanliga att det ska gå bra för barnen och alla ska vara friska) är att få ett barn till. Den känslan är så stark hos mig att om jag ser gravid magar eller barn som föds så gråter jag av sorg att jag inte kommer att få uppleva det igen. Maken är nämligen helt emot det och det krävs ju två för att göra detta fina. Dessutom blir jag ju inte yngre, fyllde jämt häromåret så min tid är nästan redan slut.

Inga kommentarer:

Veckans sparade pengar

Glömde förra veckan så här är två veckor.   1 Sytt ett till kaffefilter.  2 Sytt en skålmössa.  3 Sytt en nötmjölkspåse.  4 Satt en sats äpp...