tisdag 15 november 2011

Stillat saffranssug

I den lokala tidningen har dom en serie om livets olika åldrar i tiotal. Idagens nummer hade dom kommit till 40 åringarna och intervjuade en 41 årig ensamstående 3 barns mamma. Hon tyckte att 40 var bästa åldern bland annat för att hon hade så mycket pengar. I ingen annan ålder hade hon haft det så bra ekonomiskt. Det fick mig att fundera. Jag blir aldrig mer än 25 år men är på riktigt runt 40 år med. Jag har också tre barn men jag är inte ensamstående. Även om det känns så ibland när maken jobbar över och åker på kurser hittan och dittan. Hon hade 3 tonårskillar. Jag har en tonårskille och han äter som en häst. Rättare sagt han äter som 3 hästar. Vi har knappt lämnat matbordet så står han i kylskåpet och rycker. Jag har läst och upplvet själv att tonåringar är dyrare än småbarn. Dom äter mer, deras kläder är dyrare, dom gör dyrare aktiviteter och så vidare. Ska man till exempel hjälpa dom att ta körtkort så kostar EN lektion 700 kronor och det krävs oftast mer än en lektion. Nu har M önskat sig och fått pengar till körkortet i födelsedagspresent och julklapp (tack och lov för det). S har sparat pengar till sitt körkort. En del av det i alla fall. Så hur kan hon som ensamstående mamma till 3 tonåringar ha den bästa ekonomiska situationen i sitt liv? Jag har när jag tänker efter aldrig haft det bra ekonomsikt under mitt vuxna liv. Eller under den perioden när både maken och jag jobbad 100% innan barnen hade vi det bra ställt. Vi använde då våra pengar till att betala av makens billån och andra lån + att sätta in en braskamin i huset. Men om vi tar det från början.


När jag började läsa till sjuksköterska bodde jag fortfarande hemma hos mamma och pappa. När jag träffade maken flyttade vi ihop i hans lägenhet. Jag jobbade då extra varje helg för att slippa ta studielån. När jag var färdig 1990, 1 månad efter bröllopet började jag jobba 100%. Det fortsatte jag med tills M kom 1992. S kom 1993. Jag var hemma tills S var 16 månader och började då jobba 75%. Vi tyckte aldrig att vi hade tillräckligt med pengar, men det beror till stor del på att vi vantrivdes så vi köpte twinkisar för att muntra upp oss själva. Minst en gång/vecka köpte vi MacDonalds eller pizza för vi var för trötta för att laga mat. Jag sa upp mig 2000 och började jobba natt eftersom S vägrade vara på fritids. M och S kom då hem direkt efter skolan. Vi fortsatte med färdigmaten och twinkisarna. 2003 föddes L. Jag var mammaledig med henne fram till 2005 då jag sa upp mig och blev hemmamamma på heltid. Nu levde vi på en lön som var 16.000 kronor/månad. Vi hade nu varken råd med twinkisar eller färdigmat. Vi hade bara råd med det absolut nödvändigaste. Kylen och frysen, spisen och tvättmaskinen gick sönder samma månad och för att ha råd att byta ut dom så började jag jobba extra. Familjen tyckte det var bra med lite extrapengar så vi började med twinkisar igen. Vilket gjorde att jag inte kunde jobba extra längre utan var tvungen att ta en 43% tjänst. Summasummarum: Vi har alltid haft det vi behöver - men vi har inte alltid haft det vi vill ha.

Solariet som vi fick via Facebooks bytarsida utan byte är nerburet till pannrummet. Pelletspannesnubben kommer på torsdag (om han kommer denna gång, det gjorde han aldrig sist). Så hur länge solariet kan stå där det vete katten. Alla möblerna som jag skulle få via bytarsidan var jag tvungen att tacka nej till. =( Jag som hade tänkt sälja dom och tjäna en hacka. Tisdag = öppet bybibibliotek. Några av mina reserverade böcker hade kommit. Jag har varit sugen på saffran i flera dagar men nu är lite av mitt sug stillat. Jag har bakat saffrans skorpor och lussebullar. Dom var så goda så jag tvivlar starkt på att dom räcker fram till Lucia eller jul. Tur att jag köpte extra påsar saffran så jag kan göra flera. =) Nästa vecka är det första advent. Oj vad tiden går fort. Jag tyckte det var sommar nyss. Jag försöker vinna småsaker till L:s paketkalender på Tradera men det går sådär. Det enda jag har fått ihop hittillls är ett suddgummi. =( På fredag är det tacokväll i familjen P. Jag jobbar på fredag om L inte smittar mig och är i skolan då. Hon var hemma idag också. Tacosåsen är slut så jag har gjort ny sås. 11 stycken burkar blev det. Den räcker alltså 11 veckor. Eller vi äter oftast bara taco varannan vecka (om vi inte är sugna för då blir det varje och det händer rätt ofta). Så dom räcker 22 veckor = 5 månader. Ojdå va mycket tacosås.

3 kommentarer:

zwampe sa...

Va du är duktig med att fixa och dona...ja pengar skulle man behöva mer av vi har också så att vi går runt men inte mkt mer då jag är sjukskriven då blir det inte fett i plånboken.

Kram!

Jane Melander sa...

Ja, det gäller att spara pengar om man får något över! Vi köper mat för c:a 1.500:-/månad, försöker spara några hundringar till läkare och födelsedagar/jul/tandläkare m m. Vi är ju sjukpensionärer bägge två.

Anonym sa...

Skriv inte en massa skit om din make, dina barns vänners familjer eller kusinbarnen. De läser säkert din blogg.

Sofia

Veckans sparade pengar

 1 Lagade Izzys ena leksak som gått sönder.  2 Hittade en hög med övervintrade morötter när jag rensade ena sålådan.  3 Vi började få slut p...